Veckans boktips till Ebba von Sydow

30/10-08

Nu har jag väntat i nästan en vecka jag ger upp Ebba svarar inte ,jag undrar varför. Jag har några olika teorier.

Hon kanske inte upptäckt att bokstäverna på tangentbordet inte står i bokstavsordning  men då borde jag fått en kommentar där det stod ungefär så här "dpqsfägek safcvs noödlöv" men det har jag inte fått.

Hon kanske tycker att det verkar svårt att förändra världen fast hon har bloggpower, känner sig osäker helt enkelt. Det kanske vore bättre om hon gjorde något där hon kände sig mer hemma och spelar på egen planhalva typ så här.

RING.

-This is United Nations whos calling

- Hej det är Ebba von Sydow på Veckorevyn. Jag hörde att ni har skickat fredsbevarande trupp och förnödenheter till Kongo-Kinshasa men vet du ifall dom som bor där har haft möjlighet att pröva Max Factors nya eyeliner jag kan fixa det om ni vill.

Nej Ebba det blev inte så bra.

Nej nu vet jag hon kanske bara bloggar om kläder som ingen tillverkar och tycker att det här inte angår henne, låter det underligt?

(Kommer någon ihåg det här barnprogrammet)

NINNA NINNA NINNA NINNA NI NANNA NA NINA NINANNA NINANNANA

PLING

 Veckans boktips till Ebba von Sydow

Kejsarens nya kläder av H.C. Andersen en bok som handlar om kläder som ingen har gjort.

Men kanske det fanns lite power i bloggen, i alla fall. Om dom som har läst inlägget  tänkt till lite och om jag också  håller mer koll på dom här frågorna. Då har jag inte skrivit det här inlägget i onödan.

Men det är synd att du inte ville vara med Ebba men det kanske beror på att du saknar något nämligen Bloggpower.

KajsaLisa

KajsaLisa väntar på Ebba von Sydow

26/10-08

Ebba where are you i miss you. Har varit borta i helgen, kollade när jag kom hem har inte fått något svar på mitt förra inlägg. Jag var inne på hennes blogg det låg kläder överallt hon kanske är upptagen med att städa.

KajsaLisa

Ett inlägg till Ebba von Sydow

http://www.metro.se/se/article/2008/10/16/18/1336-57/index.xml 

( Om någon undrar vad detta handlar om så klicka på länken ovan)

(En uppmaning att läsa detta inlägg är skickat som kommentar till Ebba von Sydows Blogg fixade ej att länka)

Detta gäller ju inte bara kläder Faksmil från Fair Trade center.

Hej jag har skrivit det här inlägget till dej,  kul att du tittar in hos mig. Jag brukar inte vara speciellt snäll mot modebloggare i mina inlägg men   du har troligtvis inte läst dom så vi skiter i det just nu för nu tänker jag vara väldigt seriös vilket jag inte är så ofta.

Jag tänkte ta upp än sak som gäller kläder. Det är nämligen så här att någonstans mellan det att den geniala designern ritar dom och du och jag köper dom och kanske bloggar om dem, så syr någon kläderna och det tänker man ju inte så ofta på. Denna person är troligtvis en ung tjej  någonstans i Sydostasien rätt ofta i Kina.

Jag känner ingen av dom men jag är rätt säker på en sak, dom bloggar inte. Anledningarna är troligtvis flera, deras urusla löner räcker inte till någon dator, dom sunkiga sovsalar dom bor i saknar troligtvis internetuppkoppling och efter ett sextontimmarspass vid en symaskin orkar man nog inte blogga så mycket. Skulle dom mot all förmodan blogga så finns alltid risken att dom skriver om fel saker och då riskerar dom att fängslas eller kanske att få skallen bortskjuten. Diktaturen kontrollerar sina undersåtar och ordet bloggkoll har en helt annan innebörd där borta än här.

Varför har jag då skrivit detta inlägg till dej, är det för att ge dig dåligt samvete och sätta mig själv på en pedestal? Nej jag måste faktiskt erkänna att även om min garderob nog är mindre än din så innehåller den säkert kläder som är sydda under rent vidriga förhållanden. Problemet är att jag vet inte vilka.

Ofta skyller man på oss konsumenter och säger att vi bara vill handla så billigt som möjligt vilket inte är något annat en ren bullskit, av det du betalar i affären för till exempel ett par jeans går kanske knappt en ynka procent till den som sytt dom (man kan ju undra vart dom övriga 99 procenten tar vägen). Jag skulle vilja se den kund som frågar om man inte har ett par byxor som är sydda av barnarbetare så dom blir en tia billigare. Det här handlar om ren girighet från företagen ingenting annat.

 Kan tilläggas att om man inte bryr sig om arbetsmiljö eller om kläderna sys till svältlöner så skiter man nog i vad dom här fabrikerna släpper ut i miljön.

Nej vad jag är ute efter är uttrycket bloggpower skulle man inte kunna använda det till något mer konstruktivt än att få folk att köpa nya skor.

Faksmil från Fair Trade Center

Nu är det inte så att allt är nattsvart det sker en utveckling  genom att olika organisationer och konsumenter pressar klädföretagen  men det krävs engagemang om det skall fortsätta åt rätt håll. Många företag tar idag större ansvar och kollar upp sina underleverantörer.

Det är här dom kända modebloggarna kan hjälpa till jag är inte ute efter att driva någon kampanj eller korståg men om modebloggarna kan ändra folks köpmönster som du påstår, så skulle ni faktiskt kunna hjälpa till lite grann i alla fall med att skapa opinion kring dom här frågorna. Varför inte ibland framhäva dom företag som sköter sig och riva i mot dom som inte gör det.

Det finns flera organisatiorer man kan få information ifrån som till exempel Fair Trade Center och Rena kläder om man vill lära sig mer och angagera sig.

Eftersom jag nu varit så präktig och talat om för andra vad dom skall göra så borde jag väl tycka till själv också eller hur.

Har kommer mitt Hissa/Dissa inlägg.

Hissa

Pantagonia är ett klädmärke som sätter etiken högt både när det gäller under vilka vilkor kläderna görs och hur miljövänliga underleverantörerna är. Gå in på deras hemsida och kolla under environmentalism dom har en strikt policy och till och med listat sina underleverantörer. Dessutom gör dom jättefina kläder vill starkt rekomendera deras underställströjor som man inte ser ut som en skogsmupp i, funkar lika bra på Sörmlandsleden som på krogen.Lite dyra men grym kvalite. Märket finns bland annat att köpa på Playground som ligger på Adolf Freriks kyrkogata i Stockholm.

Dissa

MQ vad håller ni på med egentligen, på FairTrade Centers fråga om ni har uppförandekod för underleverantörerna svarar ni ja. Sen svarar ni nej eller vill inte svara på övriga frågor, det finns bara ett ord för sånt; ORDBAJS!

Skärpning jag kommer inte att köpa ens en strumpa av er även om ni har rea på 99% Ni skall få en ny slogan av mig istället.

EMKU F-YOU

Det rimmade ju nästan. Nu tror jag att du Emma tänker det där hade jag gjort mycket bättre och ärligt talat det tror jag faktiskt också. Det är det jag tycker du skall göra för du har ju Bloggpower eller hur?

Du kan väl sprida detta vidare till dina modebloggpolare så vi får lite fart på debatten.

Och snälla; Lägg in en kommentar på min blogg vad du tänker göra eller har gjort. Varför? För att jag är så nyfiken och egotrippad naturligtvis.

http://www.patagonia.com/

http://www.fairtradecenter.se/

http://www.renaklader.org/

MQ trodde ni verkligen att jag skulle länka till er

KajsaLisa

Slitz ääää visst ja, jag skulle ju vara seriös vi kan väl höras i nästa inlägg.

Hur man dissar en soffpotatismacho

19-10-08

Nu startar jag bloggen igen.

Hej alla nu Är KajsaLisa snäll igen nåja nästan jag har varit lite elak på jobbet men han förtjänade det och det här inlägget skall handla om sådana som han,  jag brukar kalla dem soffpotatismachos.

Under mitt snart trettioåriga liv så har jag stött på kärringar av bägge kön sådana som är gnälliga och ogina. Gubbstruttar är däremot oftast manliga, "dagens ungdom ord och inga visor annat var det på min tid" typ. Soffpotatismacho är en speciell typ av gubbstrutt och som sagt var verkar det bara män som är detta.

Men hur vet man att det är en äkta soffpotatismacho och ingen vanlig slöfock, jag skall ta följande exempel ;

Ta en sån där jätteparkering vid en stormarknad eller utanför IKEA en vanlig vardag, dom fyra raderna närmast ingången är fulla med bilar. I stället för att ställa  bilen på femte raden så cirkulerar folk runt i sina plåtlådor mellan dom parkerade bilarna och väntar på att någon kör därifrån så en plats blir ledig, då man slipper gå flera meter. Det är många som beter sig så här men det räcker inte med att man vuxit fast med ett fett arsle i bilsätet för att hamna under den här kategorin, det krävs mer.

Vi fortsätter, du har just parkerat din mountainbike utanför ingången, nu kommer en äkta soffpotatismacho lufsande. Han har just cirkulerat runt med bilen i tio minuter för att slippa gå trettio sekunder extra och hunnit bli irriterad. Han blänger på din mountainbike och mumlar fan vad ungdomarna är lata nuförtiden på min tid fick man cykla utan växlar inte undra på att dom har så dålig kondis.

Om jag blir mamma någon gång skall jag ha en sån här bilden tagen i Köpenhamn

Sammanfattning

En äkta soffpotatismacho måste stämma in på följande påståenden: Fruktanvärt lat, total avsaknad av självkritik och självkännedom, lever helt enligt naturlag fyra (ingeting är omöjligt om man inte behöver göra det själv) samt en otrolig förmåga att framhäva sig själv hela tiden.

Men hur upptäckte jag Soffpotatismachos existens jo det var för cirka tio år sedan, redan innan hade Leif Locket Olsson lärt mig att minska mitt tv tittande, men det som verkligen fick mig att tappa intresset för dumburken var Robinsson. Jag har aldrig gillat Dockhussåpor tycker mest att det är freakshow med mediekåta idioter. Jag har varit scout när jag var yngre och lärt mig hur man beter sig för att trivas när man vistas utomhus. Nu fanns ett Tv program där folk kunde sitta hemma i en varm soffa slafsa i sig chips och titta på hungriga människor på en öde ö, svält hade blivit underhållning. Jag såg knappast på skiten men kunde inte låta bli att se alla kommentarer i kvällspressen om att det inte var tillräckligt hårt och att deltagarna inte led tillräckligt mycket. Soffpotatismacho hade underbara lördagar han drog på sig mysbyxorna och en sunkig tshirt med ostbågefläckar. Först tipsextra med två stora stark där han kunde sitta och vråla åt några på andra sidan Nordsjön hur dom skulle passa bollen. Sen Robinsson med chips där han kunde sitta och uttala sig om hur hårt det skulle vara.

Varför tar jag nu upp detta jo dels tänker tydligen Tv 4 ta upp den här korkade programiden igen och så har vi en sån här idiot på jobbet som jag bråkat med.

Jag har nämligen fattat ett beslut att börja vintercykla till jobbet jag har mindre än en kilometer till morsan som har Lufsen när jag jobbar sen är det cirka fem kilometer kvar till jobbet. Det kommer att ha tre fördelar, jag kommer att må bättre miljön likaså och eftersom en cykel inte drar någon bensin så kommer så kommer min plånbok att må jättebra.

Det sista blir mer på lång sikt det krävs en del investeringar för att jag skall kunna göra detta säkert, njuta av det och inte ge upp efter en vecka så jag har kört några nätter extra på jobbet. Jag har redan en rätt bra mountainbike som bara är ett par år gammal.

Jag har hittat en bra skaljacka på rea för 2000 kronor det återstår är; bra cykelbelysning dubbdäck några underställströjor och en rånarluva, resten har jag hemma.

Vi satt och pratade några tjejer och jag på fikarasten på jobbet om det här, vid bordet brevid satt en gubbe som brukar fixa med tekniska saker på min avdelning och han stämmer verkligen in på typen jag beskriver i det här inlägget. Naturligtvis lade han sig i samtalet med sin djävla besserwisserattityd, men den här gången satt jag inte bara och kockade. Jag har ju känt mig lite bitchig den sista tiden, kanske märkts på mina senaste inlägg och varför skall man alltid tänja sin sociala kompetens till bristningsgränsen nu gällde;

Dont get mad get even.

- Ha ha ha dubbdäck på en cykel det var det larvigaste jag hört, du har väl en sån där skogscykel med en massa växlar också.( Han började med en förolämpning och ledde på poäng)

-Javisst svarade jag skall jag fixa det här så vill jag ha bra utrustning annars blir det inte av. (Startade matchen lite ödmjukt så han fick chansen att sänka garden men han fortsatte)

-Ja ja suckade han ni ungdomar klarar ingenting nu för tiden du skulle sett när jag gjorde lumpen då hade vi bara tunga järncyklar utan växlar och inga jackor som kostade tusenlappar.( nu ledde han stort och verkade även få med sig några skorstenstanter på 50+ som satt vid bordet bredvid och nickande instämmande men KajsaLisa var inte uträknad än.)

-Lumpen herregud det måste ju vara 40 år sedan har du inte varit ute sedan dess och vadå dyr jacka du åker ju bil och måste klä på dig ett och ett halvt ton plåt för att gå ut vad kostar det då.?

-Du jag skall säga dig att min granne hon har en gammal cykel och det funkar jättebra (nu började han vackla kan man inte framhäva sig själv framhäv någon annan, men jag ville vinna på knockout.)

Jag diskuterade inte vad din granne gör utan vad du gör svarade jag men det kan ju vara så att hennes man har precis som du vuxit fast med ett stort fett arsle i bilsätet och inte begriper att hon behöver en ny cykel. Men jag tycker faktiskt att det är upp till bevis, jag fixar fram en gammal millitärcykel och du tar på dig dina gamla lumparkläder, sen tar jag min moutainbike och min nya jacka. Vi kan ta en cykeltur tillsammans i vinter i snöslasket, ställer du upp eller är du för tunn.

Jag hade vunnit det var knäpptyst i fikarummet skorstenstanterna gick ut för att bolma upp månadsbudgeten i cigaretter som motsvarar min nya jacka i pengar. Soffpotatismacho var högröd i ansiktet och jag var beredd på att ducka för en rak höger men han sa inget utan lufsade iväg och har inte visat sig i fikarummet sen dess.

Tjejerna gratulerade mig faktiskt till segern men nu har KajsaLisa en del att bevisa

KajsaLisa

KajsaLisa lägger av

http://www.metro.se/se/article/2008/10/12/15/0756-57/index.xml

Hej Jag har bestämt mig jag slutar också att blogga jag har bloggat ända sen Augusti och inte sovit en blund på två och en halv månad. Dom tolv jättelånga inlägg som jag skrivit har tagit musten ur mig. Jag är tvärslut, det är egentligen bloggens fel att jag var så pissed off i förra inlägget. Min blogg har blivit en moster, öööh nej  ett monster menar jag. Ni ser jag är så slut att jag inte längre ser vad jag skriver, hur mycket skall en stackars tjej tåla? Ni skulle bara veta vad jobbigt det är att vara en offentlig person. Sidvisningarna för den här månaden börjar närma sig 500, det blir tusen ögon som granskar vad jag gör hela tiden. När jag ser tillbaka på mina gamla inlägg finns det en del  alkohol med i bloggen men snälla läsare jag är inte alkis och det är inte mitt fel att alla 30åriga singeltjejer är så fulla på krogen dom har väl föräldrar. Jag skall ägna mig mer åt min familj mina vänner klappa min hund visa mig på jobbet ibland  vara olyckligt kär hela dagarna och köpa jättemånga tundbrödsrull......... .........      ZZZZZZZZZZZZZZZZZZ ZZZZZZZ  Öh va nu somnade jag mitt i inlägget nej jag är inte full bara trött. Jag tar en timeout eftersom Blondinbella slutar blogga så måste det vara trendigt att göra det och jag vill så gärna vara trendig. Men om jag börjar blogga igen nästa vecka så så skapar jag en ny trend börja blogga igen trenden, det ni. Om en vecka är jag tillbaka och bloggar har ni inget för er kan ni tycka synd om mig så länge

KajsaLisa

Ni på Slitz förlåt mig för förra inlägget jag var lite trött liksom tyvärr har mitt gäddhäng flyttat på sig efter för mycket nattbloggande och blivit påsar under ögonen men vi kanske kan ta några bilder med solbrillor

Världens tråkigaste modeblogg eller vänd på kameran surkärring så blir det en sexblogg

5/10-08

Nej läs inte det här inlägget det är astråkigt och fullkomligt ointressant, jag är liksom inte mig själv just nu. Läs något annat roligt inlägg i stället

Vad har hänt? Det började faktiskt rätt bra jag satt igår kväll i lördags alltså i soffan och såg på tv. Jag hade bestämt mig för att skriva ett inlägg i dag men jag visste inte vad det skulle handla om. Jag var helt ofokuserad för andra tankar snurrade runt i mitt huvud vad återkommer jag till.

Jaha (suck) ni läser fortfarande sluta med det har jag ju sagt. Nähä inte det ja ni får väl skylla er själva.

Min tv malde på först ramlade några kändisar runt på isen sen vart de nyheter och efter det vädret och där sa dom att det var farligt att gå ut i Göteborg men gick man ut i Stockholm fick man bara lunginflammation. Vi hade ännu en  storm  över oss.

Nu fick jag äntligen en ide Söndagen är jag ledig och då skall jag som vanligt gå långpromenad med Lufsen i skogen och det är då jag får mina bästa ideer till bloggen. Nu såg det ju inte som det skulle bli någon trevlig promenad  är man dessutom blöt och fryser lär nog inte inspirationen dyka upp. Men jag klär på mig så jag håller mig varm vind och vattentät, och innan  så radar jag upp alla kläderna och gör en dagens outfitbild  med kameran. Ni vet en sån där bild alla klämkäcka modebloggare börjar dagen med innan dom springer ut på stan.Sen går jag och Lufsen ut och trotsar vädrets makter och när vi kommer hem igen har Lufsen fått sin skogspromenad och jag har suttit på en stubbe, tänkt ut världens mest skruvade modebloggsinlägg och förhoppningsvis sluppit lunginflamation. Så får det bli det blir skitkul. Jag bara älskar att driva med modebloggare. Klockan tolv släckte jag lampan och somnade.

Klockan 9 vaknade jag och tittade ut  det var ett riktigt lunginflammationsväder, termometern visade 8 grader och regnet rann efter fönstret, så allt stämde. Men problemet var att den lilla glada inspirerade KajsaLisa hade förvandlats till en bitchig tvärsur häxa som var arg på allt och alla och som inte hade lust med  någonting alls. Men det blir säkert bättre om jag fullföljer planen tänkte jag.

Snabbt genom dushen åt frukost fota kläderna i trosor och bh på med kläderna och ut i naturen. Nu ska KajsaLisa präktigt klädd enligt 3-lagers principen flumma ihop en riktigt skruvad modeblogg.

 Dagens outfit

Underställströja-Haglöfs , Dunväst-Clique(något för stor på mig men varm), Jeans-Petrof , Skärp-köpt på taxfree i utlandet (får jeansen att hänga ned och bli heknäppa på bilden) Stövlar-Tretorn, Regnrock-Hööks, Fleecetröja Mössa och Sockor-Tänk vad skönt att det finns kläder som håller så länge att man glömt vad man köpt dom.

Nu har jag suttit på på en kullblåst trädstam och stirrat rätt in i en tall i nästan en halvtimme och det har hällregnat över mig hela tiden. Är jag blöt ? Nej. Fryser jag? Nej innan jag satte mig tog jag på mössa under huvan och dunvästen under regnrocken så jag känner mig som en djävla Michelingubbe. Då borde jag fått en massa bra ideer till min blogg. Nej jag känner mig totalt oinspirerad det enda som hänt är att det blåst ned en massa kottar i huvudet på mig vilket är djävligt irriterande.

Det här är den mest korkade ide jag haft fota en massa kläder ta på mig dom och gå ut. Jag kanske skulle vänt på kameran och fotat mig själv istället eftersom jag bara hade trosor och bh så hade det  blivit en sexblogg om en surkärring.

Om det kom någon trevlig person förbi som kunde få mig på bättre humör, kanske ta över det här inlägget och lyssna på  mig och säga snälla lilla söta KajsaLisa varför är du så här och då kunde jag berätta det. Men det går inga trevliga normala människor i det här motionspåret idag inte ens blottarna och fula gubbarna går ut i det här vädret. Den enda som går ut är KajsaLisa och hon är inte normal, hon är bara otrevlig och tråkig och hon kan gott sitta här så alla trevliga människor slipper henne. Men förresten jag har ju Lufsen med mig nu fick jag äntligen en ide. Men innan jag tar det måste jag fixa en annan sak.

Eftersom det här eländiga inlägget skall likna en modeblogg så måste jag ha med den nya trenden bland modebloggare. Fota din Latte. Ni har säkert sett den mitt i inlägget finns en latte med fluffig mjölk och chikt riven muskot pudrad över i en designad kopp från bla bla bla butiken där alla trendnissar handlar just den här veckan.Här kommer mitt alternativ.

Kaffe: Gevlia mellanrost. Ståltermos: Statoil 149 kronor

Vadå tråkig! Här sitter jag, stirrar på en tall i en skog som börjar likna en sjö och försöker göra en modeblogg samtidigt som jag bombarderas ovanifrån med kottar. Om en stund kommer jag säkert att flyta bort ut i något större vattendrag.

Då tycker ni att jag skall pyssla med nåt djävla fjollkaffe! 

Nu blev jag riktigt förbannad måste lungna ned mig lite. Just det min nya ide var det.

Ni förstår på mitt förförra inlägg som handlade om min tretioårsfest fick jag en jättefin kommentar från en katt som heter  Wikki och har en egen blogg. Det är kanske så att vi underskattar inteligensen hos våra husdjur och i bloggens värld kan ju allting hända så jag ber Lufsen om hjälp, han går ända bara runt just nu och pinkar på alla träd. Han kan göra något vettigt istället och lyssna på mina problem.

Lufsen hit.

Du det är så att Matte har ett problem det är därför som jag är sur. Det är inte pms eller höstdepression eller något sånt utan Matte är olyckligt kär. Kommer du ihåg i början på Augusti när vi var ute och gick och det regnade och blåste värre än idag.Vi gick ned till korvkiosken och killen som stod där bjöd mig på kaffe för han tyckte synd om mig som var ute i ovädret, då sa det bara klick liksom. Först förstod jag det inte men efter ett tag insåg jag det, jag har skrivit om det i ett par av mina första inlägg. Jag såg väl mest det komiska i det gick förbi och småflörtade lite och köpte korv ibland och trodde att efter min semester i utlandet så skulle jag få distans till alltihop, men icke.Så här har senaste veckan varit .

Nu blir det veckans outfit

Måndag

Svart kort skinnjacka tighta jeans höga svarta mockastövlar röd polotröja brett bälte håret utsläppt Tunnbrödsrulle.

Onsdag

Svart hoodtröja  skinnbyxor svarta stövletter med hög klack snedbena och hästsvans och jättestora guldringar i öronen  ( Den här outfiten var jag jättenöjd med jag kände mig tio år yngre och han sa att jag var söt) Kebab.

Fredag

Regnrock gummistövlar (det regnade så mycket när vi gick sista rundan på kvällen att jag fick ha huvan uppfälld och då såg han inte ens hur fin jag var i håret men han tyckte synd om mig igen och bjöd på kaffe. Jag höll på att smälta och rinna med vattnet ner i en dagvattenbrunn så kändes det) Bratwurst med räksallad.

Kan tilläggas att Tisdag och Torsdag stod han inte där.

Det blir dyrt om man skall äta ute och köpa nya kläder hela tiden och kombinationen snabbmat och olycklig kärlek mår man inte bra av klart man blir grinig.

Men varför inte bjuda hem honom på en korv eller nåt. Jag inser att det inte skulle fungera mellan oss. Han är säkert tio år yngre än mig och alldeles för oerfaren för en tjej som mig, jag har lite för många ärr i själen och dåliga erfarenheter från tidigare förhållanden som han saknar. Jag skulle säkert bli för dominant och vi skulle må dåligt av det bägge två. Men då kanske han blir ihop med någon annan och skulle jag se honom med en annan tjej skulle jag springa hem och storgråta. Jag gillar och göra mig fin, gå till korvkiosken bli smickrad och känna pirret i magen men jag inser att det inte kan fortsätta för vad som än händer slutar det inte bra.

Fan jag är inte klok jag sitter och gråter i skogen och pratar med en hund.

Men han kanske förstår mer än man tror och det känns bättre nu. Man kanske skulle försöka vara lite trevlig, jag skulle ju ka ta en fin höstbild som alla kan titta på som orkat läsa det här skitinlägget.Jag tar fram kameran.

Nej Lufsen ryck inte i kopplet när jag fotar!

Fan nu tappade jag kameran i geggan.

Tur den verkar ha klarat fallet men nu känner jag att jag börjar surna till igen. Jag ger upp och går hem innan jag blir blöt kall och får Lunginflamation. Jag börjar tröttna på det här djävla skitinlägget och ni såg ju själva hur det gick när jag fösökte vara snäll, åt helvete. Men okej jag försöker igen.

Lufsen sitt still!

Sådär nu funkade det men ni ser själva alla höstfärger har regnat eller blåst bort och alla kottarna har trillat ned i huvudet på mig, stor mening att ta den här djävla skitbilden. Nu går jag hem och tappar upp ett varmt bad sen drar jag täcket över huvet och sover. Hoppas jag aldrig vaknar igen. Kom Lufsen så går vi.

KajsaLisa

Till er på Slitz jag säger bara en sak: Tror ni att jag vill visa pattarna i er djävla skitblaska ni kan dra åt helvete.

KajsaLisas reseguide till utlandet eller blåst av resebyrån

1/10-08

Hej nu är semestern över, det här inlägget skulle egentligen skrivits förra veckan men så var en liten blond tjej ute och snurrade i media och då fick KajsaLisa tangentklåda. Ja jag vet jag är omöjlig men det bara är så.

Nu skall jag återkomma till konspirationen inom resebyråbranschen som jag nämde innan semestern, jag har nämligen studerat saken på plats och fått mina misstankar bekräftade. Vi charterresenärer är grundlurade. Efter att jag upptäckte att Blondinbella egentligen är Mona Sahlin som klätt ut sig (se inlägget Jag har en en enbent inneboende) så har jag blivit mer misstänksam av mig.

Jag håller med om att det finns exotiska resmål som Tailand och Västindien eller häftiga storstäder som London eller New York. Men får oss som åker vanlig sunkcharter till Medelhavet eller Svarta havet för att bli fulla och bruna finns det bara en plats nämligen utlandet. Låter det konstigt tänk efter själva om ni känner igen er.

Planet landar man kliver av solen skiner och det är cirka trettio grader i luften, man kliver in i en fånig tillplattad buss som kör en cirka 100 meter fram till en grå betongkåk med glasdörrar. Det hade gått lika fort om man parkerat bussen på tvären mellan flygplanet och betongkåken gått in genom bakre dörrarna och ut genom främre men man måste tydligen göra så här. Man passerar genom  passkontrollen får sina stämplar och utanför väntar en ung svensk kille eller tjej som viftar med en pärm. Sen blir man körd med buss till en stor gata med träd. På ena sidan ligger stranden och på andra sidan ligger ett högt smalt högt hus som är det hotell man skall bo på.

Efter att man packat upp duschat och satt på sig minimalt med kläder irrar man runt en stund i granskapet tills det blir mörkt och var fan bor jag ångesten dyker upp. Efter att man prövat ett antal hotell som ser likadana ut så hittar man tillslut det rätta.

Dagen efter anländer man något försenad till det där informationsmötet som man inte skulle gå på men går på i alla fall, eftersom man upptäckt att man har noll koll på läget. Taxichaffisen som kört en dit har trasig taxameter och pratar inget känt eller begripligt språk men lyckas förklara att det pris man gjorde upp inte gäller. Eftersom man varken har tid eller orkar tjafsa så blir man blåst på tre euro. Man ramlar in på mötet och får en gul eller ibland röd drink.

På mötet får man reda på att stället man är på är en föredetta fiskeby som började ta emot turister för cirka 50 år sedan. Att man skall akta sig för solen ,att man skall dricka vatten på flaska ,att det finns nödtelefon och att man kan shoppa här.

På just den här platsen kan man shoppa krukor t-shirts som inte kommer från det det står på dom, lädervaror (skor handväskor och ännu fler handväskor) samt oljemålningar med vitkalkat hus med hav och båt i bakgrunden. Det viktigaste är att man prutar till halva priset och inte om man behöver sakerna.

Vill man shoppa ännu mer så kan man åka på utflykt till marknaden här skall man pruta ännu mer och köpa ännu mer skor. Sen kan man sätta på sig dom minimala ej foträta högklackade läderskorna och vingla iväg på nästa utflyckt: Lantfest/byfest/grisfest, skit samma det är fri tillgång på vin. Dagen efter vaknar man med ont i huvudet ont i fötterna och ena skon saknar klack.

Nu har man kommit så långt med mötet att man börjar höra det välbekanta mumlandet snett bakom en. Mycket riktigt där sitter Herr och Fru Gnällspik som är med på alla charterresor, den här gången har dom hittat inte mindre än tre dammtussar längst in i garderoben och maten på flyget var smaklös. Något som alla andra på mötet visste när vi köpte resan.

När mötet är slut så konstaterar man två saker, att hotellet där mötet var är mycket lyxigare än det man själv bor på och att drinken man fick var inte lika stark som dom man drack igår..

På vägen från mötet passerar man igenom fiskebyn som saknar fisk. Man stöter på första affären första försäljaren och första skorna. På knaglig engelska som man inte använt sen förra semestern frågar man: How mutch? Försäljaren svarar Inte köpa bara titta kom in jag har kusin i Tommelilla på knaglig svenska. Man säger att man själv bor en mil utanför i en av Tommelillas förorter men tar Tunnelbanan in dit ibland för att shoppa skor. Försäljaren nickar och ler, men man bestämmer sig för att det är roligare att driva med honom en att pruta och går därifrån.

Sen fortsätter semestern i en vecka eller två med festande badande solande och shoppande. Med en diet som består av vatten på flaska, alkohol, skaldjur och koltabletter. Efter det bär det av till flygplatsen man passerar genom pipande mojängen  kliver in i löjliga platta bussen åker 100 meter ut till flygplanet kliver in och sätter sig på en plastpåse med sprit smink och parfym som man glömt att man beställde på vägen hit. Så har det varit vart man än rest semester efter semester och på alla platserna pratar dom som bor här svenska (utom Taxichaufförerna). Det är något skumt med det här.

Nå känner ni igen er och börjar förstå vad jag är ute efter? Precis, vi har aldrig varit i Las Palmas Rhodos eller på Cypern platserna kanske inte ens finns på något annat ställe en i resebyråernas kataloger.

Vi är grundlurade dom flyger oss till samma ställe varje gång.

Men varför? Det har naturligtvis med ekonomi att göra som allting annat nu för tiden. Det är mycket billigare att samla alla charterresenärer på samma ställe.  Resebyråerna tjänar mer pengar och så länge alla blir bruna, fulla och får pruta på skor är det ingen som bryr sig. Jag har inte listat ut var utlandet ligger än dom flyger ju runt med oss i trånga plan och serverar alkohol till maten för att vi skall bli förvirrade. Men på nästa semester tar jag med en gps och sen är dom avslöjade.

Men hur kommer det sig att just KajsaLisa har upptäckt detta och ingen annan? Det kan ha att göra med att när KajsaLisa är ute och går med hunden i regnet barfota i motionsspåret och är totalt avslappnad så kommer hon fram till väldigt intelligenta slutsatser.(se inlägget Njutning och gumsjuka)

Men jag måste hålla med om att resebyråerna är smarta dom har inte varit lätta att avslöja dom har sina knep. Man bygger nya hotell hela tiden i utlandet så allt ser ut som byggarbetsplats som förändras varje år och i dom hotell som redan är färdiga så  byter man färg på gardinerna. Så det viktigaste man byter ut Pedro varje år

. Va vet ni inte vem Pedro är?

Ni har säkert varit med om följande: Man vinglar hemåt i soluppgången lite nedstämd efter en kväll på diskot där man inte fått något ragg och känner sig som en misslyckad panelhöna. När man  nästan är hemma ramlar man in på den där lilla baren vägg i vägg med hotellet som alltid verkar ha öppet. Bakom bardisken står Pedro och han vet vad en kvinna behöver i det läget. Lite tröst och en stor stark.Man småpratar lite och blir fyllkär i Pedro. Man fortsätter att hänga i baren en stund varje dag men eftersom Pedro aldrig slutar jobba så utvecklas det aldrig till någonting och när man kommer tillbaka nästa år så står det en ny omtänksam Pedro där.

Men nu säger ni väl att tänk på dom som åker till samma ställe varje år borde inte dom avslöjat bluffen, det har du inte tänkt på.

Jojomensan sa inte jag inte att jag gått barfota i motionsspåret; KajsaLisa tänker på allt. Som jag sa tidigare är dom också upptagna med att bli bruna fulla och pruta på skor eftersom dom gamla gick sönder när dom kom hem. Om dom sedan undrar vart den gamla Pedro tagit vägen så svarar den nya bara att han tagit över baren från sin kusin som flyttat till Sverige och numera kör tunnelbana i Tommelilla.

Fast egentligen kanske jag inte bryr mig så mycket, det känns tryggt att veta vad man får och jag gillar att vara i utlandet.

Jag blev också full och brun och ni skulle bara veta vilka snygga skor jag hittade.

KajsaLisa.