19-10-08
Nu startar jag bloggen igen.
Hej alla nu Är KajsaLisa snäll igen nåja nästan jag har varit lite elak på jobbet men han förtjänade det och det här inlägget skall handla om sådana som han, jag brukar kalla dem soffpotatismachos.
Under mitt snart trettioåriga liv så har jag stött på kärringar av bägge kön sådana som är gnälliga och ogina. Gubbstruttar är däremot oftast manliga, "dagens ungdom ord och inga visor annat var det på min tid" typ. Soffpotatismacho är en speciell typ av gubbstrutt och som sagt var verkar det bara män som är detta.
Men hur vet man att det är en äkta soffpotatismacho och ingen vanlig slöfock, jag skall ta följande exempel ;
Ta en sån där jätteparkering vid en stormarknad eller utanför IKEA en vanlig vardag, dom fyra raderna närmast ingången är fulla med bilar. I stället för att ställa bilen på femte raden så cirkulerar folk runt i sina plåtlådor mellan dom parkerade bilarna och väntar på att någon kör därifrån så en plats blir ledig, då man slipper gå flera meter. Det är många som beter sig så här men det räcker inte med att man vuxit fast med ett fett arsle i bilsätet för att hamna under den här kategorin, det krävs mer.
Vi fortsätter, du har just parkerat din mountainbike utanför ingången, nu kommer en äkta soffpotatismacho lufsande. Han har just cirkulerat runt med bilen i tio minuter för att slippa gå trettio sekunder extra och hunnit bli irriterad. Han blänger på din mountainbike och mumlar fan vad ungdomarna är lata nuförtiden på min tid fick man cykla utan växlar inte undra på att dom har så dålig kondis.
Om jag blir mamma någon gång skall jag ha en sån här bilden tagen i Köpenhamn
Sammanfattning
En äkta soffpotatismacho måste stämma in på följande påståenden: Fruktanvärt lat, total avsaknad av självkritik och självkännedom, lever helt enligt naturlag fyra (ingeting är omöjligt om man inte behöver göra det själv) samt en otrolig förmåga att framhäva sig själv hela tiden.
Men hur upptäckte jag Soffpotatismachos existens jo det var för cirka tio år sedan, redan innan hade Leif Locket Olsson lärt mig att minska mitt tv tittande, men det som verkligen fick mig att tappa intresset för dumburken var Robinsson. Jag har aldrig gillat Dockhussåpor tycker mest att det är freakshow med mediekåta idioter. Jag har varit scout när jag var yngre och lärt mig hur man beter sig för att trivas när man vistas utomhus. Nu fanns ett Tv program där folk kunde sitta hemma i en varm soffa slafsa i sig chips och titta på hungriga människor på en öde ö, svält hade blivit underhållning. Jag såg knappast på skiten men kunde inte låta bli att se alla kommentarer i kvällspressen om att det inte var tillräckligt hårt och att deltagarna inte led tillräckligt mycket. Soffpotatismacho hade underbara lördagar han drog på sig mysbyxorna och en sunkig tshirt med ostbågefläckar. Först tipsextra med två stora stark där han kunde sitta och vråla åt några på andra sidan Nordsjön hur dom skulle passa bollen. Sen Robinsson med chips där han kunde sitta och uttala sig om hur hårt det skulle vara.
Varför tar jag nu upp detta jo dels tänker tydligen Tv 4 ta upp den här korkade programiden igen och så har vi en sån här idiot på jobbet som jag bråkat med.
Jag har nämligen fattat ett beslut att börja vintercykla till jobbet jag har mindre än en kilometer till morsan som har Lufsen när jag jobbar sen är det cirka fem kilometer kvar till jobbet. Det kommer att ha tre fördelar, jag kommer att må bättre miljön likaså och eftersom en cykel inte drar någon bensin så kommer så kommer min plånbok att må jättebra.
Det sista blir mer på lång sikt det krävs en del investeringar för att jag skall kunna göra detta säkert, njuta av det och inte ge upp efter en vecka så jag har kört några nätter extra på jobbet. Jag har redan en rätt bra mountainbike som bara är ett par år gammal.
Jag har hittat en bra skaljacka på rea för 2000 kronor det återstår är; bra cykelbelysning dubbdäck några underställströjor och en rånarluva, resten har jag hemma.
Vi satt och pratade några tjejer och jag på fikarasten på jobbet om det här, vid bordet brevid satt en gubbe som brukar fixa med tekniska saker på min avdelning och han stämmer verkligen in på typen jag beskriver i det här inlägget. Naturligtvis lade han sig i samtalet med sin djävla besserwisserattityd, men den här gången satt jag inte bara och kockade. Jag har ju känt mig lite bitchig den sista tiden, kanske märkts på mina senaste inlägg och varför skall man alltid tänja sin sociala kompetens till bristningsgränsen nu gällde;
Dont get mad get even.
- Ha ha ha dubbdäck på en cykel det var det larvigaste jag hört, du har väl en sån där skogscykel med en massa växlar också.( Han började med en förolämpning och ledde på poäng)
-Javisst svarade jag skall jag fixa det här så vill jag ha bra utrustning annars blir det inte av. (Startade matchen lite ödmjukt så han fick chansen att sänka garden men han fortsatte)
-Ja ja suckade han ni ungdomar klarar ingenting nu för tiden du skulle sett när jag gjorde lumpen då hade vi bara tunga järncyklar utan växlar och inga jackor som kostade tusenlappar.( nu ledde han stort och verkade även få med sig några skorstenstanter på 50+ som satt vid bordet bredvid och nickande instämmande men KajsaLisa var inte uträknad än.)
-Lumpen herregud det måste ju vara 40 år sedan har du inte varit ute sedan dess och vadå dyr jacka du åker ju bil och måste klä på dig ett och ett halvt ton plåt för att gå ut vad kostar det då.?
-Du jag skall säga dig att min granne hon har en gammal cykel och det funkar jättebra (nu började han vackla kan man inte framhäva sig själv framhäv någon annan, men jag ville vinna på knockout.)
Jag diskuterade inte vad din granne gör utan vad du gör svarade jag men det kan ju vara så att hennes man har precis som du vuxit fast med ett stort fett arsle i bilsätet och inte begriper att hon behöver en ny cykel. Men jag tycker faktiskt att det är upp till bevis, jag fixar fram en gammal millitärcykel och du tar på dig dina gamla lumparkläder, sen tar jag min moutainbike och min nya jacka. Vi kan ta en cykeltur tillsammans i vinter i snöslasket, ställer du upp eller är du för tunn.
Jag hade vunnit det var knäpptyst i fikarummet skorstenstanterna gick ut för att bolma upp månadsbudgeten i cigaretter som motsvarar min nya jacka i pengar. Soffpotatismacho var högröd i ansiktet och jag var beredd på att ducka för en rak höger men han sa inget utan lufsade iväg och har inte visat sig i fikarummet sen dess.
Tjejerna gratulerade mig faktiskt till segern men nu har KajsaLisa en del att bevisa
KajsaLisa
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar